Jag äter igen.

Jag äter igen.
Change of heart
Tydligen var radioutbildningen betydligt mycket längre än det jag trodde att det skulle vara (det stod att det endast skulle vara ett halvår, men nu är det plötsligt två år). Eftersom jag inte brinner för radio känns det därför onödigt och som slöseri med tid. Jag vet inte om det är det jag vill syssla med i framtiden.
Det hade varit väldigt kul, det vet jag. Men jag vet också mycket annat jag hade velat lägga krut på istället.
Jag behöver rensa hjärnan och tänka klart igen. Jag tror inte att mitt sinnestillstånd är redo för någon utbildning just nu. Inte när det inte känns hundra procent.
Kära läsare. Den riktiga Egoina kommer tillbaka igen så småningom, till dess måste ni bara dras med människan bakom alteregot.
Smart där, vakten
"Fuck", tänker jag och försöker komma på något sätt att bevisa min ålder. Och då till det märkliga. Först ber han mig rabbla upp mitt personnummer, sedan frågar han vad jag heter och till sist vilket datum jag är född. Och efter att ha svarat på dessa frågor var det okej. Precis som om det var något bevis på att jag var den rätta ägaren av kortet.
Hur trög får man vara?
När jag var yngre och nyttjade mig av falskleg (ja, mamma, det har hänt) såg jag till att lära mig personnumret och all information utantill. Ifall att liksom.
Men inte i min vildaste fantasi trodde jag att vakterna verkligen körde på den taktiken.
Det kan väl inte fungera? Eller är dagens fjortisar så pass dumma?
En uppdatering
Det är helt sinnessjukt hur manodepressiv man kan vara.
Min blogg - min poesi
Om man drar upp rötterna och planterar trädet på annan mark, kommer det då att växa upp och bli stort igen? Kommer bladen vara gröna? Eller kan man inte plantera om ett redan skadat träd?
Oavsett hur, blir ett träd som är framtvingat i ett drivhus aldrig lika vackert som det som hittat jordmån i det fria.
Med vänlig hälsning
Egget har precis lockat mitt hår och håller nu på med sitt eget, hon blir så söt så ska ni tro! "Får jag blogga i din blogg?"sa jag för en stund sedan och utan att tänka svarade hon snabbt och enkelt "Ja". Jag undrar vad det hade krävts för att ni alla skulle sluta klicka in er här, tror inte jag behöver vara orolig för att jag ska råka skrämma bort er, men lite läskigt är det ändå att skriva här när man vet att flera tusen kommer att läsa. Vill inte förstöra något liksom. I min egen blogg skriver jag för cirka 80-100 personer om dagen vilket alltså gör att pressen inte är lika stor, om ni vill veta alltså. Hur många läsare har ni? Är den siffan viktig tycker ni?
Efter att ha druckit x-antal glas vin och cider tillsammans med Egget känner jag att jag hade kunnat babbla på hur länge som helst, men jag ska inte tråka ut er. Detta är för i helvete en humorblogg, inget "tramsi-lamsi-shit". Men innan jag avslutar vill jag bara tacka er för att ni skriver så fina och snälla saker till min vän, speciellt nu när hon behöver det som mest.
Hon är en bra vän ska ni veta, hon dödar alla mina flugspindlar på mitt rum! (Har en extrem fobi för spindlar och alla andra insekter så det betyder rätt mycket). Ikväll kommer Egget (som jag valt att kalla henne i min blogg) och jag dansa rumporna av oss i Helsingborg. Det kommer bli skitkul, Egget envisas för tillfället med att vi ska lyssna på "Big big world" och om inte det ger partystämning så vet jag inte? (Hrrm). Hon är tossig den!
Puss på er
Love / Rebeccskex
Freud
Jag lever bloggen och jag är sakta

Jag lever bloggen och jag är sakta men säkert på väg tillbaka. Idag har jag till och med ätit. Men datorn är inte prio ett. Jag antar att ni förstår det.
Nummer tio
Nu måste jag bara ultrablondera mig, skriva provocerande texter och upprepa irriterande ljud i mina videobloggar så är jag uppe bland eliten.
Eller bli lika snygg som Kenza då.....men det förstnämnda verkar lättare att genomföra.

Min statistik
Människor gillar att läsa om tragiska saker av någon anledning.

Ett exempel på vår sjuka humor
Ett samtal vid köksbordet.
Egoina: Mamma, jag har ont i magen.
Mamma: Fortfarande?
Egoina: Ja...
Mamma: Hmm.. Försök hoppa upp och ner och se om det känns mer då.
Egoina hoppar upp och ner.
Egoina: Nej, det är samma sak.
Mamma: Okej, men då är det nog inte livmodersinflammation iallafall.
Egoina: Pjoh. Vad bra. Då slipper vi avliva mig.
Det är humorn som hjälper mig genom det svåra i livet.
Skyll dig själv flughelvete
Sedan fick jag lite dåligt samvete över att se flugan kämpa för sitt liv och hjälpte den därför upp igen.
Vad gör den då? Jo, dyker ner i det andra saftglaset.
Är det tacken?
Då får den faktiskt dö den jäveln. Döden dö.
Jag bor hemma hos mamma igen
"Varför det ekar? Det är för att jag står i Egoinas gamla rum. Men så fort hon får hit alla sina kläder slutar det eka. Det kan jag lova".
För att vara stark måste man visa sig sårbar ibland
Hjärnan fungerar inte. Dagen det tog slut kunde jag på allvar inte minnas vilken våning jag bodde på. Jag gick upp och ner i trapphuset förvirrad och hittade inte rätt dörr. Inte ens mitt skrivande fungerade. Jag satt säkert i 5 minuter för att jag inte kunde minnas hur man stavar ordet "igen".
Vem är jag?
Jag äter inte. Sover inte. Ibland känner jag ingenting. Ibland känner jag allting.
Det är en himla fucked up grej att leva egentligen. Att verkligen känna ATT man lever.
Bara en fundering
Nu hör man inget om det mer.
Whats the deal? Har de hittat mer olja eller?
Eller var det lika uppblåst som Svininfluensa-hysterin?
Haha

Efter regn kommer solsken
Jag har läst ALLA era kommentarer och alla mail.
Ni är verkligen underbara. Helt fantastiska.♥
Vad jag har läst mig till är jag tydligen inte ensam heller. Det känns som att alla har upplevt något liknande någon gång. Mina tankar går till er.
Vi ska ta oss genom det här. Eller hur?
Och en annan sak. En sådan situation som jag är i nu har verkligen fått mig att förstå vem mina riktiga vänner är. Tänk så värdefullt det är att veta det ändå.
"Jag är inte kär i dig längre"
Jag hittar inte rätt ord till att skriva detta och hade helst låtit bli. Men det är rätt oundvikligt.
Jimmy har gjort slut.
Jag vet inte när jag kan börja fungera nomalt igen.
............
Nu vet ni att jag lever iallafall.
Paitapuserot
Alltså. Nu har jag missat något. Toppar, linnen, tunikor, klänningar. Där är jag med. Men... Paitapuserot?
Vad i hela vilda världen är det??

Kanske någon dödlig sjukdom?
Jag har snart inte mer hud kvar.
Jisses.
Nu är det officiellt
Jag tål inte sol.


Ni måste hjälpa mig
Jimmy påstår sig kunna massor om datorer och övervakar mig i mitt letande då han är rädd att jag kommer köpa en skitdator endast på grund av att den är rosa. (HAH! Det skulle jag aaaaaaaldrig göra).
Plötsligt hittar Jimmy en dator som verkar vettig och pekar på skärmen: "Den då??". "Den är ju inte rosa?", utbrister jag. "Det är den fan visst", säger Jimmy.
Jävlar vilken idiot jag har flyttat ihop med alltså. Kan ni snälla berätta för min pojkvän att han är dum i huvudet och att datorn INTE är rosa?
Jag får nästan panik här borta.

En gång är ingen gång
Men har ni tänkt på att det bara är bullshit? Det håller inte.
Jag ska förklara:
En gång är ingen gång. Händer det då en gång till var den första gången ingen gång, vilket betyder att det bara är en gång kvar. Och en gång är ingen gång.
Så fortsätter det för evigt.
Så nästa gång du tar lunch lite för länge och chefen säger: "En gång är ingen gång", ha då detta i åtanke. Sedan kan du luncha hur länge magen behagar.
Dåligt exempel där, men hey. Ni fattar grejen.
Nu har vi sagt ordet "gång" nog för idag tror jag.
Provade i spegeln
Som tur är blev resultatet normalt när man gjorde det i spegeln. (Note to self: Måste färga min utväxt snart).
Lät bli att täcka över fräknarna. Bara jämnade ut lite.
Så. Nu ska jag sluta modeblogga och fortsätta äta.
Påminn mig om att inte besöka det sjukhuset
Jag tänkte citera vad en kirurg i programmet nyss sa angående en operation han gjort:
"Ja, det är hantverket som jag tycker är kul. Men sen att patienten blir frisk, det är rätt kul det också".
Den här psycho-kirurgen gillar alltså att skära i människor. Om de blir friska eller inte, det är inte så viktigt. Det ser han mer som en bonus.
På jobbet
Egoina: Okej. Då ska jag lägga ett avslut i din prenumeration.... Ja, då är det fixat. Då kommer det inget mer efter att denna perioden är slut.
Kund: Men jag vill inte ha mer NU.
Egoina: Eftersom ni redan har betalt så skickar vi ut resterande produkter.
Kund: Kan ni inte göra en återbetalning?
Egoina: Tyvärr, kan vi inte göra det.
Kund: Vad krävs för att ni ska kunna göra det?
Egoina: Nja... Det gör vi endast vid dödsfall.
Kund: Ja okej. Men då är jag död.
"Ehhhm"
Men här har vi då en videoblogg på en osminkad Egoina som använder ID mineralsmink för första gången.
Jag pratar ganska lågt, så ni får höja ljudet en del.
Usch. Jag tror nog att jag tar bort det. Ångest.
(HÄR, har vi då en beskrivning på hur man EGENTLIGEN ska göra).
Min oskuld
Jag har tur som nästan alltid haft en felfri hud, men det skadar väl inte att vårda den lite extra. Speciellt eftersom jag oftast inte orkar tvätta av sminket på kvällen.
Jag beställde hem ett startpaket från DENNA sida. Det är en tjej som säljer ID mineralsmink billigt och hon står även för frakten. (Supergullig tjej! Hon har även en blogg där hon lägger upp lite sminkbilder och liknande, HÄR).
Jag hämtade mitt paket idag och blev som en liten unge (hög på socker) på julafton.
Men, det jag undrade. Vill ni vara med när jag tar min mineral-oskuld? SKA JAG FILMA NÄR JAG ANVÄNDER DETTA MYTOMSPUNNA SMINK FÖR FÖRSTA GÅNGEN?
Så tar vi min videobloggsoskuld på samma gång liksom?

De har förstått det här med dåliga hårdagar iallafall
Det pågår ständigt disskusioner kring kvinnor som bär slöja. Är det förtryck? Borde det förbjudas? Yadda-yadda.
Nu ska vi inte bli djupa här. Jag är inte ute efter att skapa debatt.
Jag vill bara säga en sak. Ibland blir jag så sjukt avundsjuk på dessa kvinnor.
Här går jag runt dag efter dag med dåliga hårdagar, medan de bara kan vira en slöja runt sitt hår.
Vem är det som är förtryckt egentligen?
Elias tröttnade på mitt tjat om ka

Elias tröttnade på mitt tjat om kakor.
En Coca-cola flaskas betydelse
Jag trodde faktiskt fram tills igår att arkeologer gräver fram dinosaurer. Ni vet. Jag ser framför mig hur de sitter där med en liten pensel och sakta "penslar fram" ett dinosaurieskelett. Men de gör de tydligen inte alls. Nej, de letar människosaker. Redskap, skelett, husrester och annan skit vi människor lämnar efter oss.
"Gräver du upp lik din sjuka jävel?", frågade jag. Men min kollega tyckte inte att det var lika roligt som jag gjorde.
Skitsamma. Det var inte viktiga.
Min kollega berättade idag att vid alla nya utgrävningar lämnar de alltid efter sig en Coca-cola flaska för att visa för eventuella nya arkeologer som kommer dit och gräver att det redan varit någon där. Coolt tycker jag.
"Det här är vår jord, det finns inget att hämta så BACK OFF", fast på arkeologspråk liksom.
Kanske borde skicka med Jimmyboy en Coca-cola flaska varje gång han lämnar hemmet i fortsättningen?
Lycka

Midnattssvammel
Vi har försökt det nu. Men jag vet inte alltså. För det första har vi inte samma filmsmak och för det andra så har man faktiskt inte tid till filmtrams som heltidsarbetare. Jag till och med somnade till filmen vi såg idag och DET om något är dödsstraff för mig. Man somnar inte i soffan! Är man trött ska man gå in och lägga sig i sängen.
Ja. Jag vet inte riktigt var jag ville komma med detta. Egentligen var poängen från början med detta inlägg att få fram att jag, när jag somnat på soffan, magiskt vaknade när Paradise Hotel började (Jimmy måste ha stängt av filmen när han såg mitt snarkande nylle). Som någon undermedveten grej. Sjukt creepy. Precis som att Gud vill att jag tittar på smörjan.
Och vem vill säga emot Gud? Jag är inte den som är den....som är den.
Pjoh.
Godnatt.
Hur man nu definerar cool
Ni är underbara
Det är kärlek det
Hur gulligt är inte det?
Och sen kan vi bortse från att han antagligen gjorde det endast för att han var livrädd över hur min reaktion skulle bli om han inte gjort det.

Det här med Torrshampoo
Om ni, som jag, är lite efterblivna när det gäller allt sådant trams så ska jag förklara för er. Torrshampoo är någon slags spray som man sprayar på håret/hårbottnen för att håret ska se fräschare ut. Alltså ett bra alternativ för oss lata jävlar som hellre sover en stund extra på morgonen och sedan sprayar bort vårt fettiga hår.
"Torrshampoo är helt magiskt", har slagordet varit från modeträsket och jag kunde ju inte vara sen med att hänga på. Det är klart man väljer bort fett hår om man kan liksom.
Jag har provat två olika typer av torrshampoo nu och herregud säger jag bara. HERREGUD på ett negativt sätt.
Det är alltid samma grej.
Resan till jobbet går bra. Men sedan känner jag hur håret sakta men säkert sjunker ihop, bildar strimlor och hårbottnen är så flottig att det nästan droppar ner på tangentbordet framför mig när jag försöker arbeta.
Fyfan för torrshampoo säger jag. Jävla lurendrejerier.
Skit också. Då får vi alltså börja duscha igen.
Vill hem
Kom igen nu klockjävel, bli gå-hem-dags.
Det känns som att ju mer jag stirrar desto saktare går det.
Tror ni det är en giltlig anledning till att sjukanmäla sig?
Vad är det för människor som ställer upp på det skitet? Vem tittar egentligen på det? "Det är utan tvekan världens sämsta program", har jag sagt.
Men gissa vem som är helt fast nu då? Jag kan inte missa en sekund och jag funderar dagligen på vad som kan tänkas hända i nästa program. Det går ut över mina sömnvanor och under dagarna är jag så utmattad att jag knappt kan hålla ögonen öppna på jobbet.
Och detta trots att de är danska. Det är helt otroligt.
Snälla?
Jimmy kom hem med bunte sedlar



Rätt ska vara rätt
Vi sitter på fest hos Sofie när Alexander Rybaks "Fairytale" plötsligt spelas.
En snubbe: Åh.. Det är den där... Vad heter nu låten?
Egoina (gör segertecken): Fairytale! Norges bidrag i Eurovision som vann!
Snubben: Norge och Norge, killen som sjunger är ju fan från Vitryssland!
Egoina: Och Zlatan är svensk eller?
Touché.
För att klargöra
Men som bloggare (stor eller liten, det spelar ingen roll) är det fruktansvärt respektlöst när någon kommenterar sin spamkommentar utan att bry sig om vad som står i inlägget.
Som till exempel när min farfar dog. Hälften av kommentarerna löd något i stil med: "Haft en bra dag?" eller "Ska vi lägga till varandra på Bloglovin?".
Nu tänker jag inte börja godkänna kommentarer på grund av detta, jag gillar att ha en levande blogg. Men jag förstår helt enkelt inte hur folk tänker ibland.
Saliv
Jag får väl erkänna att jag har haft lite problem med att äta de här efter att Jimmys syster upplyste mig om att det ser ut som att det står "Saliv".
Jag ser framför mig hur tillverkarna har stått och spottat i tuggummidegen för att tillsätta den exakta mängden saliv.
Och smakar man riktigt noga kan man faktiskt känna det. Salivsmaken alltså.
Sen om det är ens egen eller inte, det vet jag inte.
Min bästa kompis på jobbet.
En dyr vänskap.

Otroligt viktiga spamfrågor
Jag tänkte svara på några frågor som oavbrutet trillar in bland mina kommentarer.
Ska vi lägga till varandra på Bloglovin?
-Eftersom att jag inte vet vem du är. Så NEJ. Jag tänker inte lägga till dig på Bloglovin.
Gillar du att läsa om övernaturliga fenomen?
- Nej.
Vad vill du veta om mig? Jag har frågestund på min blogg, kom in och fråga vad du vill!
- Om du måste kommentera runt och tigga frågor till din frågestund är du nog inte så intressant.
Kommenterar du i min blogg så kommenterar jag i din.
- Det kanske bara är jag, men det verkar som om du redan har kommenterat i min blogg.
Vad sägs om ett länkbyte? Jag länkar dig, så länkar du mig?
- Vad sägs om... Ehm... Typ.. Nej?
Kom in och anmäl dig till veckans blogg. Vår blogg har cirka 70 unika besökare dagligen, nästa gång kan det vara din tur att vinna!
- Åh herregud! Ja! Ja! Då kan jag öka min statistik från 60.000 besökare i veckan till 60.070.
Vilken klänning tycker du att jag ska ha till min systers bröllop? Kom in och rösta på bloggen.
- Jag vet inte och jag bryr mig inte sådär överdrivet mycket.
Din design är jättefin! Kan du göra min?
- För femtiotolvte gången är det inte jag som gjort den. Fråga DENNA tjej.
Så. Nu har jag svarat på era frågor. Kan ni lägga av nu?
Bilder från igår
Jag var laddad.

Av någon mysko anledning blev jag tilldelad ostbågeskålen.

Sofie och Linnea.

Vi hade kul.

Charmig bild. En drink för mycket Egoina? Jag och Dessiré med världens läckraste hårfärg. I promise.

Jag och Sofie.

Min arbetskollega Lisa tittade också förbi.


Jag fjällar sönder

Ingen bortamatch där inte
Fast med min pojkvän.
In to the dimma
Vi ses där!


Arga fötter

Ser ni det? Inte? Ok. Jag ska visa.
Lilltånageln har till och med gått och gömt sig. Så arg är han.

Jag fattar inte vad problemet är. Varför sitter de där och stirrar på mig? Jag tror att det beror på alla mina högklackade skor.
Frukost
Förresten, är det bara jag som blir hungrig när de dukar upp de där bordet med massor av mat som personen har ätit under en vecka i "Du blir vad du äter"?
Jag blir inte äcklad. Tycker det ser riktigt smarrigt ut faktiskt.

Hårmodell

Jag var hårmodell för Volym Haisdesign (som är Fredriks frisörsalong) för ett tag sedan. Så nu finns jag där, i skyltfönstret.
Emelie tog bilderna och bilden nedan är även lånad av henne.

Fredag igen
Som de säger.

Varför göra det så svårt?
På reklamen är det några tjejer och killar (som byter ansikte med varandra?) som lider av ilningar i tänderna och berättar att de använder en tandkräm MEN, när iliningarna kommer så byter de till en annan tandkräm för att sedan byta tillbaka till samma tandkräm som de använde från början igen när ilningarna försvinner (och så vidare).
Men egentligen behöver de ju bara en tandkräm säger de (no shit?) och då uppenbarar Colgatetandkrämen sig som ska vara skiteffektiv mot ilningar i tänderna.
Hur trög får man lov att vara? It makes no sense.
Varför inte bara använda den där tandkrämen som är effektiv mot ilningar från början (och hela tiden), så behöver de ingen Colgate tandkräm?
Vet inte om jag får fram min poäng här, eller om ni ens förstår vad jag babblar om. Men usch vad den reklamen retar upp mig.
Jag fotograferade TVn.



Jag är tydligen väldigt aktiv
Jag finner detta mycket märkligt. Kanske blogg.se tror att jag har städat lägenheten, renoverat sovrummet och sprungit ett marathon idag? Aktiv tror de uppenbarligen att jag har varit åtminstone.
Hmm. Jag som trodde att jag har legat i sängen med huvudvärk hela dagen.
Men ja. Nu ska vi inte vara så petiga.

Förstår inte varför alla i bloggvärlden är rädda för att länka andra bloggar?
Ni tipsar mig om bloggar dagligen och ska jag vara ärlig är det mesta skit.
Men den HÄR bloggen gillar jag. Riktigt kul.
Best of Egoina
Den ska heta "Best of Egoina", eller något liknande och där ska jag samla mitt absolut bästa material från bloggen och dela upp det i kategorier. Med lite extramaterial såklart och bilder.
Jag ska göra den riktigt Egoina-style.
Låter det som en bra idé tror ni? Eller har jag fått lite väl mycket hybris?
All denna text för en kaffe
Jag drack kaffe imorse. Jag dricker aldrig kaffe. Till ämnet hör också att jag aldrig brukar få i mig någon form av föda innan klockan 12.00 på dagen. Jag går alltså runt som en zombie från 06.00 till lunch. Ni kan då tänka er hur reaktionen blev. Jag blev super mega hyper-duper speedad.
Något jag inte har berättat för er att jag jobbar som "säljande kundtjänst". Det innebär att jag försöker få kunder som vill avsluta sitt abonnemang att stanna kvar och för det får jag provision utöver min fasta lön.
Gissa om Egoina fick typ alla kunder att stanna kvar? Provisionen bara trillade in. Även mina kollegor gillade mig mer. "Du är en bättre människa när du dricker kaffe", sa Elias. Visst var det så. Inte var jag trött, inte hade jag huvudvärk och inte tyckte jag att kunderna var speciellt jobbiga. Jag tyckte nästan om att leva TROTS att jag var på jobbet.
Varför har inget berättat det här med kaffe för mig tidigare? Varför? Det smakar skit. Men visst fan gör det underverk.
Men sen ni. Sen kommer nertrippen, när kaffet lägger av. Och det var inte lika kul kan jag berätta. Jag skakade i hela kroppen, svettades och sedan pang-bom blev jag trött.
Undrar om Espressohouse stoppade något i mitt kaffe?
Tog aldrig slut
Vid lunchtid skickade jag denna bild för att ni skulle tycka lite synd om mig. Jag hade alltså 74 personer i kö. Sjuttiofyra.
Kul dag.
Skitkul.

Jag är ju rolig
Jimmy: Vad är det som är så roligt.
Egoina: HAHAHAHA.
Jimmy: Vad är det du skrattar åt?
Egoina: Mig.
Jimmy: Dig?
Egoina: Ja.
Jimmy: ?
Egoina: Jag hittade en blogg som har samlat massa saker jag skrivit i ett blogginlägg och döpt det till "Best of Egoina". Jag minns inget av det här. Alltså... Jag är ju skitrolig egentligen.
Jimmy: Ehhm. Okej.
Inlägget hittas HÄR. Eller ja. Lite överallt i arkivet på min blogg.
Veckans blogg hos Veckorevyn
Inte en klänning för vem som helst
Hur i helvete bär man en sådan klänning?
Inte kan man ha string då det ser slampigt ut, inte kan man ha BH då den är skuren lågt i ryggen och det säkert ser dumt ut och inte kan man ha svarta strumpbyxor (vilket jag hade velat ha för att dämpa det hela lite).
Jag kan bara tänka mig hur minerna hade sett ut om jag hade trippat in med en sådan klänning på Tages (en nattklubb i Landskrona). Jag hade nog fått på käften.
Men är man modemedveten och bor i Stockholm funkar allt. Tydligen.
Vi får väl se hur resultatet blir när Kenza väl får hem sin klänning. Hon om någon kommer att få det att funka.

Erin Wasson
Snygg och porrig
Jag själv har ett dubbel-efternamn och jag kan säga er att jag hade bytat bort mina namn mot dessa två vilken dag i veckan som helst.
"Ursäkta, är det du som är Porrig?"
"Ja, det är jag".


För att jag måste
Jag har försökt vara nyttig på sistone. Men det är ju hopplöst när man har mens. Visst, jag äter kaninmat till lunch, skippar pastan till middag och försöker dricka mycket vatten. Men sen då? Jo, då smäller jag i mig tre kexchoklad och en halv burk Nutella för att jag måste.
Och då är måste en underdrift.
Jag har fantiserat om schweizernötchoklad hela dagen. Tänkte sätta lite action i den tanken. För att jag måste.
Tjing eller något.
Dagens citat
Haha.
Aj löööv jo





För att ni är intresserade
Min lön är provisionsbaserad, bloggen är ostabil och jag vet absolut ingenting.
ÅÅÅÅÅÅåååååh.
Jag behöver ett kexchoklad. Våga inte komma med era det heter "en choklad" kommentarer just nu. Jag orkar inte.
Ett choklad.
ETT choklad.
Ett choklad.
Åh. Jag hatar allt idag.
Hysterin över Svininfluensan
Jag ringde sjukvårdsrådgivningen och efter att ha pratat med dem tycker jag det hela är fruktansvärt löjligt. Hysterin över Svininfluensan då alltså. Visste ni att det är en lindrigare form av influensa? Det är inte ett dugg farligt. Misstänker man att man har svinfluensa testas man inte ens, de skickar bara hem dig.
Kvinnan på sjukvårdsrådgivningen berättade också om den där killen som dog av Svininfluensa i Sverige, som det skrevs mycket om för ett tag sedan. Tydligen gick han på väldigt tunga mediciner för lunginflammation och hans immunförsvar var därför nästintill obefintligt. En vanlig förkylning kunde vara livshotande för honom.
Jag är nästan irriterad på media över alla som har stirrat upp sig över det här. Jag har inte trott att det var någon fara från början och det är det tydligen inte heller.
Så chilla ner folket. Ni dör nog snarare i en bilolycka.
Hemmafrun Jimmyboy
Jimmy har semester en vecka till nu när jag jobbar och jag har varit inställd på att det kommer vara skitjobbigt att gå upp varje morgon när han forfarande ligger kvar och sover i sängen. Men faktum är att det inte är jobbigt alls.
När arbetsdagen är slut kommer jag hem till ett nystädat hem med mat på bordet och Jimmy är inte alls så trött som han brukar vara. Han orkar till och med zappa runt på dåliga TV-serier enda in på småtimmarna.
Och ska jag vara ärlig är det inte så lockande att stanna kvar i sängen med en snubbe som är svettig, har en hand på pungen och luktar råtta i munnen. Förutom att sova då, men sova vill jag mycket oavsett om han är hemma eller inte.
Nej. Jag tycker om min hemmafru jag.
Ironihatare
Jag hittade ett majshjärta i min l

Jag hittade ett majshjärta i min lunchlåda. Min pojkvän är rätt bra ibland ändå.
Jag blåste försäljaren
Sen är de skitbilliga också. Väskan på bilden hittade jag i en affär som också sålde Converse, Dolce Gabbana glasögon och billiga Gucci-tröjor. "Special price only for you" sa försäljaren och visst fick jag ett bra pris alltid. Fyra tusen kronor fick jag ge för min Burberryväska (och då prutade jag ner det från 4500). Det bästa är att den är äkta också! Det garanterade försäljaren.
Tänk så sjukt. Man borde nästan köpa med sig en hel hög hem och sälja dyrare. Vilken affärsidé.



...
Men jag kan ju inte missa slutet på Spin City. Hujedamig.
Nutella sviker aldrig


....

Jag somnade på soffan
Jimmy: Baby?
Egoina: Mmm.
Jimmy: Du vet igår när du sa att du ville att det skulle vara julafton?
Egoina: Vafan är du blöt i håret för?
Jimmy: Jag duschade innan.
Egoina: Men va? Vart var jag då?
Jimmy: Du sov.
Egoina: Hur länge då?
Jimmy: Typ fyra timmar.
Egoina: Men varför väckte du inte mig din idiot? Jag ska inte sova nu.
Jimmy: Men iallafall. Du minns att du sa igår att du ville att det skulle vara julafton?
Egoina: Nej. Du är inte värd att prata med just nu.
Jimmy: Vaddå?
Egoina: DU SKULLE VÄCKT MIG!
Jimmy: Jag skakade till dig 8 gånger och frågade om du ville ha mat, mådde bra eller behövde något.
Egoina: Det minns inte jag.
Jimmy: Men skyll dig själv att du sov då.
Egoina: NEJ. Du skulle väckt mig. Jag ska inte sova nu.
Jimmy: Vad ska jag göra då? Smälla till dig?
Egoina: Ja?!!! Bitchslappa mig, knip mig, skrik något i mitt öra, putta ner mig från soffan. Då vaknar jag nog. Är det så jävla svårt?
Jimmy (ser uppgiven ut): Du sa iallafall igår att du ville att det skulle vara julafton för att du ville se den där filmen med tjuvarna och han blonde pojken. Så jag har laddat ner allihop.
Egoina: Det skiter väl jag i. Idiot.
Jimmy: Jag har gjort matlåda till dig som du kan ha imorgon.
Egoina: OCH? Prata inte med mig nu. Idiot.
Jimmy: ?
Egoina: Idiot, idiot, idot, idiot.
Så här har vi varför jag knappt bloggat idag. Det är Jimmys fel.
Och nej. Jag har inte alls mens.
Båstad here I come
Någon annan som också ska plugga radio/journalistik i Båstad?
Inte så lätt att veta
Jimmy: Åh vad jag är sugen på att spela fotboll.
Egoina (känner för att vara snäll): Okej, men vi gör det då.
Jimmy (överlycklig): Allvar?
Egoina: Ja, en liten stund.
Jimmy: Okej. Du kan stå i mål så kan jag skjuta in mina nya fotbollsskor.
Egoina: Va? Kan vi inte hämta en boll istället?
Jimmy: Va?
Egoina: Ja, istället för att sparka på dina skor?
Jimmy: Men idiot. Det heter så med nya fotbollsskor, man måste "skjuta in dem".
I'm telling you. Fotbollsbegreppen tar aldrig slut.
En krona för varje gång jag har tänkt den tanken och jag vore rik
Har jag ens haft semester?
Suck.
Varför har jag inte en rik pojkvän? Rika föräldrar? Någon rik avlägsen släkting som dött och testamenterat allt till mig? Eller bara en pytte pytte miljonvinst på lotto?
Man undrar ju.
Några idolbilder som skickats till mig på sistone
Synsk var det ja
Helt rättvist fördelat om ni frågar mig
Jag och Jimmy delade på efterrätten. Jag slukade i mig allt jag ville ha. (Medan Jimmy utan framgång försökte få tag i något med sin gaffel).

Och Jimmyboy fick resten.

Det är vad man kallar yrvaken
Jimmy tänker länge, försöker fokusera och vänder sedan blicken mot nattduksbordet. Plötsligt stoppar han ner hela sin hand i ett glas juice som står bredvid klockan, torkar av sig på lakanet och upprepar detta några gånger. "VAD GÖR DU?", skriker jag och Jimmy tittar på mig förbannat.
"Det ringer ju i glaset hör du väl?!!"
Med ett fågelbo till hår
"Men det är väl klart att vi ska se Mr Beans Semester? KOMIGEEEEEN".
Sagt och gjort. Eller sagt och hyrt. Nu sitter vi här. Jag i min mycket äkta rosa Turkiet-inköpta träningsoverall. (Inbillade mig själv att jag skulle bli coolast på gymmet och därför hitta en anledning att gå dit, men använder den till att hyra film istället).
Nu ska vi se hur Herr Böna semestrar.

Skräckfilm Apoliva-tjejen
Jag skrev om hur läskig hon var för längesedan, HÄR och jag vet att detta även uppmärksammats på Facebook och att Alex Schulman skrev om det efter mig.
Det är nog inte mitt fel, men lite skyldig känner jag mig allt.
Ena dagen är hon modell för Apoliva och nästa dag skrämmer hon skiten ur halva Sveriges befolkning.
Turkisk massage
För det första kunde kvinnan inte någon engelska överhuvudtaget. För det andra var det verkligen en helkroppmassage. Hade det inte varit en kvinna som masserade mig hade jag känt mig sexuellt ofredad. Hennes händer var verkligen överallt. Och då menar jag överallt. Jag låg bara och väntade på happy-ending frågan.
Det bästa var dock när hon masserade foten och plötsligt stannade upp. Hon hämtade andan på ett sådant sätt att jag var tvungen att titta upp för att se vad hon sysslade med. Kvinnan tittade på mig frågande och tryckte på foten medan hon pekade ivrigt som i kroppsspråk betydde: "VAFAN ÄR DET DÄR!!?" (<---- länk)
"Spidereggs", svarade jag. "Spidereggs".
Kvinnan kunde visserligen inte engelska, men hon var inte på min fot något mer och pillade kan jag försäkra er.
Den där jävla fotbollen

Gud vad jag har saknat det.

Gud vad jag har saknat det.
Skrattar bäst som skrattar sist
Först körde Jimmy, han gasade på som en galning och jag satt där bak och tryckte in naglarna i huden på honom, skrek över hur fort det gick medan jag gjorde mitt bästa för att inte trilla av. Jimmy var kaxig, kallade mig mes och gasade på ännu mer. Han gjorde de mest brutala svängarna (så att jag knappt kunde gå på grund av min träningsvärk dagen efter) och skrattade över att jag nästan grät där bak.
Sedan var det dags att byta plats och jag fick köra. Då var han inte så kaxig längre kan jag tala om. Tydligen gick det myyyycket fortare när han fick sitta bak.


That's why
Jimmy: Det är faktiskt kul att umgås med dig. Varför gör vi aldrig det hemma?
Egoina: Hört talas om dator och TV?
Bilder från Turkiet

Min söta sambo-idiot på flygplatsen.

Vi fick världens äckligaste efterrätt på flygplanet.

Vi fick fylla i blanketter om vi hade feber, om vi hade hosta, vilka länder vi besökt på sistone och annat trams. (Svininfluensan). Vi kommer att få fylla i samma grej snart igen.

Det var inte lätt för mig att komma in i landet. Då Norge inte tillhör EU var jag tvungen att skaffa visum. Som tur var gick det att fixa på flygplatsen. Jag fick uppehållstillstånd i 90 dagar, men fick inte lov att arbeta.
Att gå av planet var som att gå rakt in i en bastu. Här är vi på bussen på väg till hotellet. Jimmys pappa sover där i bakgrunden.

Vi hann sola lite redan första dagen. (Vi åkte hemifrån redan 04.00). Fräknarna ploppade fram direkt.

Jimmy smygrökte.

Jag envisades med att klappa alla djur jag såg även om Jimmy berättade för mig om hur mycket sjukdomar de säkert har.

På varje restaurang man åt på fick man alltid brödet ni ser på bilden och de två såserna till innan maten. Det var nog lag på det eller något.

De var duktiga på att skära grönsaker kan ni tro.

Lite matbilder om någon är intresserad.





Jimmy försökte gå in här för att hämta sin grillade kyckling. Men det gick inte så bra.

Shoppingen var inte så kul.

Jimmyboy tvingade mig att röka cigarr.

Jag levde på Pringles.

Av någon anledning har Jimmy fotat när jag tar på mig mina skor.


Jag smakade världshistoriens äckligaste cider.

Då är vanlig hederlig (äcklig) öl bättre.

Man ser fräschare ut med lite färg i ansiktet.

Vi var och åt på en restaurang och Jimmyboy blev dålig.

Så vi åkte hem och spelade kort istället. "Känn dig knäckt" säger jag alltid när detta kortet dyker upp.

Min heta pojkvän.

Det var tur att vi inte bodde här sa vi. Det är nog ett "fattigt" hotell.

Såhär såg vår frukost ut. Pålägg i Turkiet är totalt oätbart.

Jimmy är het som smet i mittbena.

Plask i poolen.

Jag kan vara söt om jag vill.

Jimmys systers pojkvän brände sitt ben.

Me and baby.

De kan inte riktigt bestämma sig om hur pengarna ska se ut i Turkiet.

Vi hittade en drinkpinne.

Jag fick en Strawberry Daquiri.

Då blev jag happy happy.

Jimmyboy fick till och med en puss.

På hissen stod det mesgul.

Det var städat och fint på vårt hotellrum.

Snyggoina på stranden.

En drink och sedan är jag fit for fight.

Då kan det till och med hända att två horor lyckas dra upp mig på baren.

Vi firade Jimmys pappas födelsedag på en restaurang. De hade verkligen gjort det jättefint.

Sedan var det dags för utgång.



Lite fyllemat på det.

Att åka turkisk taxi är helt galet.

Mat på stranden.

Jimmy fotograferade min rumpa.

"Fotografera mig", säger jag. "Okej", suckar Jimmy.

Black and white.

Love to love you.

Det fanns kul drinkar. Eller ja. Kul och kul.

Vi hittade en rosaaktig mini-ödla.

Vi var på turkisk afton.

Det var fri bar.

Två grymma magdansörer dansade. Jimmy blev besviken när det visade sig att det var män.

Vi fick en fez.

Och en megadrink.

Puss puss.

Jag älskar dig.

Haha. Stekare.

Svett, svett, svett. Efter Turkiet ska jag aldrig någonsin påstå att jag inte svettas.

Vi köpte med oss lite hem.

Som ni märker har jag endast publicerat bilder på mig och Jimmy (så långt som det går). Vet inte om de andra vill synas på en stor blogg och respekterar därför det.
Oj just det, jag har ju en blogg
Justdeja liksom.
Jag sitter och för över bilder från semestern. 600 stycken blev det. Det kommer att ta en stund.
Rösta på mig HÄR så länge om ni känner för det.
Hörs imorgon
ÄNTLIGEN HEMMA!
Jag har suttit och läst alla kommentarer (dock inte i arkivet utan bara under inläggen) och kollat mailinkorgen. Det tog sin lilla tid.
Jag orkar inte mer just nu.
Godnatt.
Man ser rolig ut i denna vinkeln.

Man ser rolig ut i denna vinkeln. Vi åker hem om någon timme och jag ska bli så trött jag bara kan på solen fram tills dess. Jag saknar min dator, ätbar mat, blåsiga Landskrona och att bli tilltalad som tjej. Vi hörs inatt. Om jag inte kraschar då.
Jag tror vi stannar här alltså.

Jag tror vi stannar här alltså.
Vi är och shoppar till Jimmyboy.

Vi är och shoppar till Jimmyboy.
Pringles sviker aldrig. Det är det

Pringles sviker aldrig. Det är det enda jag kan äta här nere utan att må illa.
Nej, jag ska inte börja porrblogga

Nej, jag ska inte börja porrblogga. Vill bara visa att jag faktiskt har lite pigment. Fick höra på avvägar att några kommenterat att jag är tjock. Till er: Fuck you! Jag har en sund kvinnokropp. (Och något Mcdonalds kilo...)
Vi ses i dimman. Om ni råkar sätta

Vi ses i dimman. Om ni råkar sätta er på ett plan till Turkiet då vill säga. Äh. Allt kan hända med lite alkohol inblandat.
Känns lite heligt det här..
Detta är Egoinas mamma som gästbloggar, jag känner mig jättedum!! Ungefär som MetteMarit måste ha känt sig första gången hon stod på balkongen på slottet 17.maj i Oslo.. Detta trots att jag har en egen balkong, ja till och med ett eget slott, men allt är liksom lite större här inne..
Skall hälsa från Egoina, jag fick detta sms i morse:
"Hej! Hoppas allt är bra med dig. Vi har det bra, här är jätte jättevarmt, till och med på natten. Det är lite dyrare än vi trodde och jag är inte så imponerad av maten som de andra här (har man växt upp med en mästerkock krävs det lite mer för att göra intryck på mig) ;) Jag tänker på dig, finns det något du vill att vi ska köpa med? Säg inte att du börjat röka igen för cigaretter får du inte. :) Håll koll på bloggen åt mig. Puss Puss"
Jag skickade sms tillbaks och frågade om jag fick gästblogga med hennes sms och det fick jag..
Hälsningar "Mästerkocken" ;D
Inte en dator så långt ögat kan nå

Inte en dator så långt ögat kan nå. Men jag har det rätt bra ändå.








